Detta har hänt 2025

Måns Jacobsson. Onsdagen den 26 mars

De ryska spökfartygen i Östersjön – ett miljömässigt och politiskt problem

Sammanfattning av Måns Jacobssons föredrag:

Östersjön är ett förorenat och sårbart innanhav, och ett större oljeutsläpp från en oljetanker skulle därför kunna få stora miljömässiga konsekvenser.

Den ryska ekonomin är till stor del beroende av intäkter från oljeexport. Efter den ryska invasionen i Ukraina införde USA, EU, Storbritannien och Nato sanktioner som bl.a. omfattade förbud mot att transportera eller importera ryska petroleumprodukter och att försäkra fartyg som transporterade sådana produkter. Västerländska rederier och försäkringsbolag vägrade därför att befatta sig med rysk olja. Ryssland har försökt att kringgå dessa sanktioner, och det blev då nödvändigt att låta utföra export av rysk olja med äldre oljetankers som ofta varit av undermålig kvalitet och att godta besättningar som inte uppfyllt normala kvalitetskrav. Dessa fartyg kallas ofta spökfartyg. Vidare blev det nödvändigt att teckna försäkringar för dessa fartyg hos bolag som ofta inte var tillförlitliga.

Den ryska exporten av olja äger rum från hamnar i inre delen av Finska viken. På sin väg till världshaven går fartygen genom Östersjön, passerar Gotland, och lämnar Östersjön genom Stora Bält. Denna trafik är helt i enlighet med internationell rätt om havens frihet, under förutsättning att fartyget inte kommer in på en kuststats territorialhav. Dessa spökfartyg har såvitt känt hittills inte orsakat några oljeutsläpp i Östersjön.

I tre fall under de senaste månaderna har sådana spökfartyg emellertid misstänkts för att uppsåtligen ha skadat viktiga ledningar på Östersjöns botten genom att ha låtit fartygets ankare släpa kilometervis på havsbottnen, nämligen fartygen Yi Peng (oktober 2024), Eagle S (december 2024) och Vezhen (januari 2025). Fartygen påträffades i det andra fallet i Finlands ekonomiska zon och i de andra två fallen I Sveriges ekonomiska zon.

I motsats till vad som är fallet inom en stats territorialhav (upp till 12 sjömil från kusten) där kuststatens lag gäller med vissa inskränkningar, är en kuststats möjligheter att ingripa mot fartyg inom sin ekonomiska zon (som kan sträcka sig upp till 200 sjömil från kusten) mycket begränsade. Det är därför mycket svårt för en kuststat att utreda misstankar rörande sabotage mot undervattenskablar såvitt gäller ett fartyg som påträffas utanför territorialhavet. I de aktuella fallen kunde brott inte styrkas, och vederbörande fartyg fick fortsätta sin resa. Besättningen hade i samtliga fall hävdat att den inte varit medveten om att ankaret släpats på havsbottnen. Det torde dock vara ytterst osannolikt att ett fartyg skulle kunna släpa sitt ankare på havsbottnen en längre sträcka utan att besättningen skulle upptäcka detta

Sverige anser allmänt att internationell rätt ska iakttas, i de nu aktuella fallen FN:s havsrättskonvention. Internationell rätt begränsar Sveriges möjligheter att utreda misstänkta fall av sabotage mot undervattenskablar. Det skulle sannolikt vara mycket svårt at få tills stånd en allmän uppslutning kring en ändring av internationell rätt som skulle öka kuststatens möjlighet att ingripa när sådana misstankar föreligger. Inom EU övervägs f.n.om det trots allt skulle finnas möjligheter att ingripa mot dessa spökfartyg.

Måns Jacobsson har bakgrund som domare. Han har varit departements-råd i justitiedepartementet och hovrättslagman i Svea hovrätt. 1985-2006 var han chef för Internationella oljeskadefonderna i London. Han verkar numera som konsult och sysslar med frågor inom skadestånds- och miljörätten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Anna Braw: Lyssna på henne!

Söndagen den 9 mars 2025

Anna Amalia av Preussen

(målad av Antoine Pesne)

Ethel Smyth

(fotoAimé Dupont)

Clara Kathleen Rogers

(fotograf okänd)

I boken Lyssna på henne! möter vi 55 kvinnor som har skrivit musik.

De har levt sina liv i olika länder och under olika perioder i vår historia.

Det finns de som har fått massor av möjligheter, de som har fått kämpa för varenda chans, de som har blivit enormt berömda, de som aldrig har lyckats med det de vill, de som aldrig har fått höra sin musik och de som har slagit världsrekord.

Under sitt engagerade och engagerande föredrag presenterade Anna tretton av kvinnorna. I boken finns förslag till verk att lyssna på. Sist finns också en överskådlig förklaring till olika termer.

En bok såväl till ungdomar som till oss lite äldre som vill bredda vår musikkunskap.

Anna Braw förgyllde vår söndagseftermiddag och berikade vårt kunnande med att berätta om kvinnliga kompositörer.

Trots sitt stora intresse och sin skicklighet som musiker har yrket varit redaktör och journalist. Ca 20 receptböcker har det blivit, stickböcker mm. Men också musikframträdanden och hon sjunger i kör.

Som 6-åring började Anna spela fiol. Från start hanterade hon sitt instrument frimodigt och fortsatte efter introduktioner med egna toner.

Hon är skolad i klassisk musik och det var inte förrän sista året på Musikhögskolan som hon insåg att alla kompositörer var män.

Så kan det ju inte vara ... Som den engagerade person hon är, började hon leta och läsa om kvinnor som komponerat. Idén om en bok växte fram och 2014 presenterade hon idén för några förlag, men ingen var intresserad.

När Anna hade sagt upp sig från förlagsvärlden och börjat som frilans kände hon sig fri att skriva den bok som hon själv hade saknat. Sitt förlag döpte hon till Fanny och Clara förlag, boken fick den flertydiga titeln Lyssna på henne!. Och vi var en entusiastisk premiärpublik! TACK ANNA!

Tisdagen den 28 januari 2025 - Aida Kalnins

Aida Kalninslyssnade vi till i höstas då hon berättade om arbetet som scenograf, med exempel från Hoberts filmer.

Nu handlade kvällen om de ”boxar” som Aida kreerat sedan 2000. De är spännande tittskåp där innehållet berättar en historia, historier som hon bygger på, ibland under flera år, tills scenariet är fulländat.

Vi var fascinerade över att höra hur hon med figuriner, skyddänglar och allehanda föremål - som hon ofta slumpmässigt "för en billig peng" köpt på loppisar - berättar historier: humoristiska, spännande, skrämmande men också vackra.

En kreativ förmåga att sammanfoga form och färg!

"Ett hundratal har det blivit ... och jag fortsätter. Det är så roligt att se dem växa fram" avslutade Aida.